Höstplantering har aldrig varit Fjällträdgårdens paradgren. Det mesta jag försökt med har dukat under, det är som om de inte hinner med att landa innan vintern dundrar in med buller å bång… (utom vitlöken, som gått riktigt bra). Men i år kunde jag inte motstå att försöka igen när jag hittade en efterlängtad Flammentanz till bra pris. Så. He’ bar’ å åk, som han sa!

Hoppas, hoppas, hoppas att den vill bo hos oss…

En reaktion på “Flammentanz

  1. Pingback: Knoppande Flammentanz ‹ Fjällträdgården

Kommentera?